Enligt den samlade expertisen inom bygg- och anläggningsbranschen så håller en modern dränering både länge och bättre än gårdagens, dvs. de som utfördes på exempelvis 60-talet och dylikt. Dagens metoder, material och utförande anses generellt sett vara både mer effektiva och mer hållbara än äldre lösningar, vilket i sin tur leder till längre livslängd och bättre skydd mot fuktskador. Men varför förhåller det sig så, och vad bör man tänka på när det kommer till dräneringens tekniska och historiska aspekter? I denna artikel går vi på djupet med allt från vad dränering faktiskt innebär till hur man utför den i praktiken, hur länge den håller och vad det kostar.
Att dränera innebär kortfattat att leda bort oönskat vatten från en byggnad eller ett markområde. Vanligtvis talar man om dränering runt husgrunder, där uppgiften är att skydda källarväggar, socklar och konstruktioner från fuktskador. En effektiv dränering minimerar risken för mögel och rötskador samt bidrar till att bibehålla en sund inomhusmiljö. Det är särskilt viktigt i klimat med mycket regn eller snösmältning, där marken periodvis är mättad med vatten som annars gärna söker sig in i byggnadens lägre delar.
När behövs dränering?
Dräneringsbehovet uppstår ofta när man märker tecken på fuktgenomslag, exempelvis unken lukt i källaren, synliga vatteninträngningar eller missfärgningar och flagnande färg på källarväggar. Även fastigheter utan synliga fuktproblem kan vara i behov av dränering om man vill framtidssäkra konstruktionen och förebygga dyra skador. I de fall dränering redan finns är det klokt att med jämna mellanrum inspektera funktionen, exempelvis för att se om dräneringsrören är täppta av jord eller rötter, vilket kan påverka systemets effektivitet.
Såhär dränerar man en byggnad
En korrekt utförd dränering innebär att man gräver upp runt husgrunden – ibland hela varvet runt, ibland endast på en eller ett par sidor – för att lägga eller byta ut dräneringsrör och dränerande material. Utöver själva rörsystemet monteras ofta en dräneringsmatta eller en fuktskyddande skiva på källarväggens utsida, så att fukten inte tränger in genom väggarna. Det är också vanligt att placera en fiberduk för att förhindra att jordpartiklar fyller igen dräneringsrören. Slutligen fyller man igen schakten med makadam eller annat lämpligt grusmaterial som underlättar vattenavrinningen.
Maskiner som används
De flesta dräneringsprojekt kräver antingen en mindre grävmaskin eller en större grävlastare, beroende på omfattningen och fastighetens åtkomlighet. För trånga utrymmen kan en mindre minigrävare vara att föredra, medan större maskiner erbjuder ökad effektivitet på större ytor. Vissa entreprenörer använder avancerade lasersystem eller fuktsensorer för att exakt kunna bedöma dräneringsbehovet och för att sätta rätt lutning på rör och schakt.
Dränera en sida i taget eller runtom hela byggnaden?
Valet beror på projektets omfattning, kostnad och åtkomlighet. Att dränera runt hela byggnaden samtidigt är ofta mer tidseffektivt, eftersom man då kan gräva ett sammanhängande schakt och få ett enhetligt fall i dräneringssystemet. Samtidigt kan ett större ingrepp vara mer kostsamt på kort sikt och innebära större påverkan på trädgården och kringliggande ytor. Vissa fastighetsägare föredrar därför att ta en sida eller två i taget för att sprida ut kostnaden och minska ingreppet på tomten under en enskild säsong. Ur ett fackmannamässigt perspektiv är det dock ofta en fördel att göra allt på en gång, då man säkrar ett sammanhängande och optimalt fungerande dräneringssystem.
Kontakta LIP AB om du behöver hjälp med dränering, grundläggning och markarbete. Med lång och bred erfarenhet i bagaget så borgar detta för din trygghet och ett resultat som står emot tidens tand!
Det kostar en del att dränera – men ack så värt det
Kostnaden för en dränering kan variera kraftigt beroende på faktorer som markförhållanden, husets storlek, åtkomlighet och val av material. Generellt sett rör det sig oftast om ett spann på 1 000–2 500 kronor per löpmeter runt huset, exklusive eventuella tillägg för markarbeten som jordförstärkning, extra isolering eller hantering av förorenade massor. Till det kommer kostnaden för dräneringsrör, dräneringsmattor, geotextil samt dräneringsgrus. För ett normalstort hus med källarväggar på runt 50–60 löpmeter kan totalsumman därför hamna någonstans mellan 60 000 och 150 000 kronor, vilket förstås är en högst generell uppskattning. En del entreprenörer erbjuder paketpriser där allt – inklusive grävning, material och återställning av marken – ingår till ett fast pris, medan andra föredrar löpande räkning.
Hur länge håller en dränering från 60-talet, 80-talet och 2000-talet?
Livslängden på en dränering beror på flera faktorer, exempelvis kvaliteten på det ursprungliga arbetet, vilken typ av material som använts, hur marken ser ut runt huset samt hur väl systemet underhålls. En dränering från 1960-talet utförd med äldre metoder och rör av lera eller betong kan fortfarande fungera, men det är relativt vanligt att sådana system börjat sätta igen eller spricka efter 50–60 år. Många hus som byggdes på 60- och 70-talen hade enkel dränering utan den fuktskyddande matta som blivit standard senare, vilket ofta leder till fuktinträngning i källarväggarna på sikt.
Under 1980-talet blev plaströr vanligare, och även om plastmaterial kan ge längre hållbarhet än äldre ler- eller betongrör, ser man ibland problem med sättningar eller rötter som växt in i rören om inte fiberduk använts systematiskt. Dessutom var isolerings- och fuktskyddsmaterial inte lika sofistikerade som i dag.
Modern dränering, utförd efter 2000-talet, är i regel utformad med högkvalitativa geotextilier, avancerade dräneringsmattor samt effektiva rörsystem med korrekt dimensionerade lutningar och utförlig markundersökning innan projektstart. Enligt branschens samlade erfarenhet kan en väl utförd modern dränering hålla i omkring 30–50 år, ibland ännu längre, förutsatt att man inte har exceptionella markrörelser eller kraftigt förorenade grundvattensituationer. Sammanfattningsvis kan man säga att ju modernare dräneringen är, desto större sannolikhet att den håller längre än äldre motsvarigheter, även om lokala förhållanden självklart spelar en betydande roll.
Hur skiljer sig dräneringsmetoden mellan olika årtionden?
Den stora skillnaden ligger i materialval, utförandemetodik och kunskapsnivå. På 60- och 70-talen använde man ofta enklare lösningar och rör av lera eller betong, ibland utan tillräcklig isolering eller fuktskydd. Under 80-talet och 90-talet kom plastmaterial, men det tog tid att utveckla effektiva dräneringsmattor och införa geotextilier som standard. I dag är vi vana vid högeffektiva, systematiska lösningar där allt från planering till utförande genomsyras av både teknisk innovation och strängare byggnormer. Det innebär bland annat bättre vattenavledande skikt, mer hållbara rör, bättre isolering av källarväggar och en helhetssyn på husets grund och omgivande mark.
Vilken typ av dränering håller bäst?
Generellt sett anses en komplett dränering med korrekt lutning, rejäla dräneringsrör av plast eller PVC, geotextil samt en anpassad dräneringsmatta vara den mest hållbara lösningen. Olika metoder kan vara:
Traditionell grävning runt huset
Schaktning runt hela eller delar av husgrunden, byte eller installation av dräneringsrör och fyllning med dränerande material.
Injekteringsmetoder
Används ibland som komplement för att täta sprickor eller håligheter i källarväggarna inifrån, men detta ersätter sällan en fullskalig dränering utan snarare som förebyggande eller punktinsats.
Kombinationsmetoder
En blandning av traditionell dränering och modern teknik, exempelvis användning av specialmattor och värmeisolerande skivor som också förebygger frostskador.
Tekniken utvecklas löpande, och i dag ser vi en strävan mot att använda miljövänliga och återvinningsbara material samt metoder som minskar störningarna för omgivningen. Att anpassa dräneringen efter markens beskaffenhet, grundvattennivå och husets grundläggning är avgörande för ett gott resultat.
Dränering sträcker sig tusentals år tillbaka
Principen att leda bort vatten från konstruktioner är gammal och kan spåras flera tusen år bakåt i historien. Redan i antika civilisationer som Romarriket och Mesopotamien användes system av lergods- eller tegelrör för att avleda vatten från städer, akvedukter och större byggnadsverk. I Sverige blev det allt vanligare med dränering av lantbruksmark och grundläggningar under 1800-talet, i takt med att man började bygga stenhus och källare i större omfattning. Den moderna dräneringstekniken för husgrunder i form av plastbaserade rör och systematiska fuktskydd tog dock fart ordentligt först under senare delen av 1900-talet, när den industriella utvecklingen möjliggjorde mer avancerade material och metoder.
Vår slutsats – hur länge en dränering håller
Dräneringens huvudsakliga uppgift – att skydda byggnadens grundkonstruktion från fukt och därmed förebygga mögel, röta och andra skadliga konsekvenser – är densamma idag som för hundra år sedan. Däremot har utförandet utvecklats markant. Med dagens kunskap, innovativa byggmaterial och maskinella resurser är det fullt möjligt att en dränering håller väldigt länge, ofta flera decennier, förutsatt att man väljer rätt lösningar för just sin byggnad och markförhållanden. Har man ett hus vars dränering inte renoverats sedan 60-talet finns det en god chans att den fortfarande fyller sitt syfte, men sannolikheten är stor att den förlorat en del av sin effekt eller rentav slutat fungera optimalt. Är man det minsta tveksam bör man kontakta en fackman för en grundlig inspektion.
Om målet är att genomföra en ny dränering bör man räkna med att processen tar några veckor och innebär en del grävningsarbete som påverkar både husets omgivning och ekonomin. I gengäld får man en förlängd livslängd på hela byggnaden, mindre risk för dyra fuktskador och en hälsosammare inomhusmiljö. Med tanke på att dränering ofta är en långsiktig investering – och att en modern dränering håller betydligt bättre än en äldre – är det många gånger värt att göra det ordentligt från början. Då får man inte bara en välfungerande dräneringslösning i dag, utan också ett hus som står bättre rustat mot framtidens klimatutmaningar och fuktrelaterade problem.
Läs gärna mer om dränering, och hur viktigt det är att leda bort vatten från hus och byggnader, på Boverkets webbsajt.